Hon drivs av att utvecklas och bygger sitt tankesätt på kunskap.Kan ett mekaniskt hjärta ersätta det mänskliga hjärtat? Supero träffar Hind Hadi som gick från rollen som sjuksköterska till att utveckla ett artificiellt hjärta.

Text och foto: Hanna von Zweigbergk

Solen skiner när vi träffas utanför The Steam Hotel i Västerås. Jag har aldrig satt min fot på det omtalade hotellet förut, men det har inte gått att missa hur omtyckt den gamla industribyggnaden är. Det är ett fotovänligt ställe, minst sagt. Vi går in och möts av en genomgående industriell stil som känns väldigt inne.

Hind berättar att hon har varit här ett par gånger tidigare. Hon har bott i Västerås sedan högstadiet och är van vid att utforska hemstaden. Hon har dock inte alltid bott i Sverige. Hennes föräldrar flyttade hit från Irak när hon var ungefär 15 år gammal.

Hind medger att det tog ett tag innan hon visste vad hon skulle göra efter gymnasiet. Hon tog ett sabbatsår för att bestämma inriktning och arbetade på restaurang under tiden. Det tog inte lång tid innan hon insåg att de sena kvällarna och den stressiga arbetsmiljön inte var hennes framtid.

— Mitt mål var att ta körkort och fundera på vad jag ville göra i framtiden. Efter ett år kom jag på att jag älskar att jobba med människor, men istället för att arbeta på restaurang kände jag ett behov av att hjälpa människor.

Hon kom in på sjuksköterskeprogrammet i Västerås och började arbeta som sjuksköterska. Under utbildningen lärde hon sig inte bara att hon kunde klara av en högskoleutbildning utan förändrades också till en mer mogen person.

— När man träffar personer i kris som dessutom har svåra sjukdomar så uppskattar man livet på ett annat sätt och man ser på saker och ting från en annan vinkel. Jag kände redan då att jag valt rätt och jag har aldrig ångrat mig. Trots att det har varit stressigt och jobbigt vissa dagar, ni har säkert hört talas om arbetsbelastningen på sjuksköterskor.

Tentaplugg

Vi kommer in på tentaplugg och hur man ska orka med sin utbildning när det känns som tuffast. Hind har inget facit, men hon tror på att alla klarar av sin utbildning om de aldrig ger upp.

— Man kan inte tro att det bara är att dyka upp och göra tentorna och så är du klar. Man måste engagera sig, “vara med” och plugga hårt. För min del är det dessutom extremt viktigt att det jag har utbildat mig till är något som jag verkligen brinner för. Det gäller att lära sig för livet, inte bara för tentans skull. Förr eller senare kan det röra sig om en allvarlig krissituation och då gäller det att kunna omsätta utbildningen i praktiken.

Efter några år som sjuksköterska kändes det ändå som att något saknades. Hind ville utvecklas i sin roll och läste ett extra år på specialistutbildning till narkossjuksköterska. En vidareutbildning som gör att man som sköterska får ta hand om nedsövningar.

— Istället för att arbeta med alla möjliga sorters sjukdomar kunde jag arbeta med något som var mer inriktat och specialiserat på en sak.

Vad gör man som narkossköterska?

— Du träffar först patienten i förberedningsrummet och förbereder dem på operationen. Du berättar för patienten hur det ska gå till och söver sedan denne. Man måste bl.a. hålla koll på att patienten har fria luftvägar och övervaka eller assistera under hela operationen.

En kollega fick upp ögonen för Hind och hennes noggranna arbetssätt. Han hade sett hur duktig hon var på sitt jobb och att drivkraften fanns där. Kontakten resulterade i att Hind blev erbjuden ett jobb på Laprotech där hon skulle få ingå i en projektgrupp som tar fram ett artificiellt hjärta.

— Det var ett otroligt erbjudande, men jag var ändå tvungen att gå hem och sova på saken. Antingen kunde jag stanna kvar och arbeta med det som jag var van vid eller så kunde jag göra något helt annat. Jag visste att jag skulle sakna att arbeta med patienter, men samtidigt är jag en person som alltid vill utvecklas och utmana mig själv.

Det artificiella hjärtat och möjligheten att utvecklas blev tillslut den vinnande sidan. Hind har idag en tvådelad roll, dels inom projektgruppen för att utveckla det artificiella hjärtat och dels som försäljningsansvarig.

— Vi gör väldigt många operationer, där jag medverkar utifrån mina kompetenser inom narkos. Jag är bland annat med för att dokumentera vilket narkosmedel som används och hur. För att kunna utveckla hjärtat behöver vi även utföra en mängd labbtester, vilket betyder att jag har spenderat mycket tid på labbet.

— Företaget som jag arbetar på säljer medicinsktekniska produkter, det vill säga allt som används vid en operation. Så man kan säga att det fortfarande är i linje med mina tidigare erfarenheter som sjuksköterska, fast ur ett annat perspektiv. Istället för att arbeta på sjukhuset arbetar jag nu på ett läkemedelsföretag.

Saknar du att arbeta med patienter?

— Ja, jag går tillbaka till sjukhuset och jobbar extra ibland. Det var skönt att komma bort från den miljön ett tag, det var stressiga dagar och jag kände mig lite instängd. Det är skönt att få en variation. Nu är jag några dagar i månaden på sjukhuset, samtidigt som jag får träffa många nya personer på det andra jobbet. Där sitter vi i en hel del möten och vi reser ofta till Belgien för att jobba på hjärtat.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?

— Det är väldigt olika från vecka till vecka. Jag gör olika saker varje dag. Vissa dagar är det bara möten inbokade, då åker jag ut till sjukhus och träffar läkare, sjuksköterskor och kirurger för att visa våra produkter. När vi arbetar på hjärtat händer det att jag är borta i flera dagar, oftast i Linköping eller Belgien.

Hur långt har ni kommit?

— Vi har testat hjärtat på människokadaver så att vi ser att det passar in i människokroppen. Det är dock långt kvar tills vi har ett fullt fungerande hjärta, säger hon.

För ett så pass stort projekt tar lång tid och kan hålla på i många år. Hind berättar att de har många konkurrenter som alla vill bli först i världen att kunna erbjuda ett artificiellt hjärta.

—  Vi ligger bra till, vårt hjärta fungerar ungefär likadant som ett mänskligt hjärta, det vill säga på samma fysiologiska sätt. Våra konkurrenter har haft större problem än vad vi har haft. Vi har såklart också haft problem, men de har varit mindre.

Något som alla i gruppen delar är en stark tro på sina idéer. Hon förklarar att de är ungefär 6–7 personer som arbetar tillsammans för att bidra till en bättre framtid för tusentals, kanske miljontals, människor. I början var hon dock tveksam på om det skulle fungera.

— Jag frågade mig själv – kan ett mekaniskt hjärta ersätta det mänskliga hjärtat? Det finns såklart inget svar. Det finns de som är väldigt positiva till idéen och så finns det många som är negativa. För mig blev vändpunkten när jag fick se hur det fungerar i praktiken, att hjärtat verkligen kan visa bra värden och pumpa blod som ett riktigt hjärta. Det var fascinerande att se. Jag bygger mitt tankesätt på kunskap, vilket betyder att något måste fungera i praktiken för att jag ska kunna tro på det.

Hjärtsvikt är ett av de största hälsoproblemen i världen. Ungefär 250 000 personer, enbart i Sverige, lider av hjärtsvikt. Sjukdomen blir allt vanligare och prognosen för de drabbade är ibland mycket allvarligare än för cancersjuka.

— Man pratar inte lika mycket om hjärtsvikt trots att det är ett jättestort problem. Det är otroligt många som väntar på att det vi gör ska fungera för att dem ska få ett nytt liv. Det vi gör kan rädda många människors liv i framtiden och vi jobbar hårt för att de ska ske så tidigt som möjligt.

Ja, vad säger man?

För den som jobbar hårt, utan att ge upp, kan utbildningen onekligen bana väg för karriärval som man tidigare inte reflekterat över. Och som i det här fallet gav en duktig och engagerad medarbetare chansen att fortsätta karriären inom ett helt nytt, viktigt och spännande område.

Jag frågar Hind om hon känner sig stolt. Hon funderar ett ögonblick och svarar sedan med en ödmjuk ton.

— Jag känner att jag avancerat i min yrkesroll och att jag får ta ett stort och viktigt ansvar trots min unga ålder. Det gör mig stolt.

Avslutningsvis ber vi Hind tipsa om vad man bör tänka på när man har kommit in på sin drömutbildning.

— Om ni verkligen har valt en utbildning ni älskar och som leder till ett yrke ni kan tänka er att arbeta med. Då måste ni kämpa för det, ge aldrig upp. För det kommer att komma stunder där ni känner er värdelösa, inte kan någonting eller inte klarar av någonting. Tänk då på att gå tillbaka ett steg, andas och gå vidare igen. Det kommer att gå bra, bara du inte ger upp.

Faktaruta

Namn: Hind Hadi

Ålder: 28

Kommer från: Irak

Bor: Västerås

Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet och specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård