Sömnbrist
För att slippa drabbas av akut sömnbrist efter några dygn har de allra flesta en smärtgräns på fem-sex timmars sömn per natt. Men det gäller på kort sikt. En person som stadigt går omkring med en sömnskuld kan, efter några år, löpa kraftigt ökade risker att drabbas av flera allvarliga sjukdomar.

Sova igen sömnskulden?
Japp! Man kan ta igen förlorad sömn under veckan genom att sova rejält under helgen.

Träning ger bättre sömn
Vältränade personer som tränar regelbundet har längre sammanhållna sömnperioder. De somnar också snabbare och har mer djup- sömn per natt än otränade människor.

Sömnbrist
För att slippa drabbas av akut sömnbrist efter några dygn har de allra flesta en smärtgräns på fem-sex timmars sömn per natt. Men det gäller på kort sikt. En person som stadigt går omkring med en sömnskuld kan, efter några år, löpa kraftigt ökade risker att drabbas av flera allvarliga sjukdomar.

Sova igen sömnskulden?
Japp! Man kan ta igen förlorad sömn under veckan genom att sova rejält under helgen.

Träning ger bättre sömn
Vältränade personer som tränar regelbundet har längre sammanhållna sömnperioder. De somnar också snabbare och har mer djup- sömn per natt än otränade människor.

Du är vad du äter, sägs det ju. Men du är också som du sover. Dessutom är sömnbehovet ytterst individuellt. Modern forskning ser sömnen på helt nya sätt — vilket du kanske också borde göra?

Text: Mia Sahl

Forskarna vet ännu inte allt om varför vi sover eller exakt hur sömnen påverkar oss. Kanske är det därför det inte skrivs lika ofta om sömnens hälsoeffekter som om det goda fettet, de nyttiga vitaminerna eller den stärkande joggingrundan. Men vetenskapen vet tillräckligt om sömn nu för att helt säkert kunna påstå att sömnen är minst lika viktig för vår hälsa som vad vi äter och hur vi rör oss. Sömnen verkar i större utsträckning vara till för hjärnan än för kroppen.

Detta, och mycket mer som modern sömnforskning numera vet säkert, förvånade Björn Hedensjö när han läste om det på psykologprogrammet förra året.

– Ämnet kändes så underrapporterat i media. Vi har alla mycket att vinna på att hitta och använda oss av vår egen naturliga och biologiska rytm, säger han.

Eftersom Björn i grunden är journalist valde han att ta reda på mer och skriva en bok om ämnet. I En perfekt natt beskriver han vad modern sömnforskning kommit fram till och om hur sömn – och bristen på den – kan påverka oss ända in i själen.

Den som lider av sömnbrist riskerar en hel massa tråkigheter, bland annat att gilla sig själv och andra mindre, prestera sämre på tentorna, drabbas av depression samt hjärt- och kärlsjuk- domar, fetma och diabetes. Trots alla dessa, och fler avskräckande effekter, anses det fortfarande ganska ”fint” att vara en person som sover lite.

Kronotyp och sömnbehov varierar
Det finns personer som klarar sig på bara fyra timmars sömn per natt; alltså borde fler göra det, tycks ”sömn-jante” ropa i våra morgon- eller kvällströtta öron.

– Den som drömmer om en perfekt natt får börja med att respektera sin egen kronotyp, säger Björn.

En tidig kronotyp är, lite förenklat, en person som blir trött tidigt på kvällen. En sen kronotyp gillar att vara aktiv senare på kvällen. Däremellan finns, som så ofta när det kommer till mänskligt liv, en stor variation mellan individer. Utöver kronotypen skiljer sig också det faktiska sömnbehovet åt hos alla människor. Ett litet fåtal av oss klarar sig faktiskt på att sova fyra timmar per natt. Men det stora flertalet behöver sju eller åtta timmar per natt för att må som allra bäst, medan vissa behöver stadigt nio timmar per natt för att må gott.

Att vara ”uppe med tuppen” klingar fint, medan att vara en ”sjusovare” låter mindre produktivt. Men det är dags att ändra på det, menar Björn. Att se ner på personer med stort sömnbehov eller sena vanor är möjligen en rest från det gamla bondesamhället; det hör inte hemma på tvåtusentalet.

– Sömnmönster speglar inte ens karaktär, säger han.

Sömnbehov och kronotyp är alltså individuellt. Rytmen är inte konstant under livet, utan styrs av en medfödd ”inre klocka”, som förutom sömn och vakenhet också håller koll på bland annat kroppstemperatur och ämnesomsättning.

Dessvärre lever endast 13 procent av oss helt i balans mellan vår inre och yttre klocka – den som också kan kallas för det sociala tidssystemet.

Sömnlöshet är något av en folksjukdom och problem med sömnen har krupit ner i åldrarna. Bland 20-30-åringar har det blivit allt vanligare de senaste årtiondena. 

– En förklaring är att 24-timmarssamhället, där vi ständigt är uppkopplade, gör att vi allt för sällan varvar ner ordentligt, säger Björn.

Sex minuters powersömn har visat sig förbättra vår förmåga att minnas sådant vi lärde oss strax innan.


Sov utan att skämmas för det

Genom att lära känna din egen dygnsrytm och ta reda på hur mycket sovtid du behöver för att må som bäst, har du stora möjligheter att påverka din hälsa positivt.

Det är inte fult att sova alltså, snarare tvärtom. Och sömnproblem ska tas på allvar.

Den som behöver mycket sömn gör klokt i att sova på, utan skuld och skam. Och den som inte behöver så mycket sömn behöver inte skämmas för det heller, men gör klokt i att känna efter så att inte viljan att vara alert överskuggar en inre, smått plågad, klocka.

För den som tydligare vill försvara rätten till sina egna, högst personliga sömnvanor, har Björn författat ett litet förklarande försvarstal, som han uppmanar alla som så önskar att använda till sömnens försvar:

– Jag försöker sova ordentligt för att bli mer uppmärksam och koncentrerad för att bli bättre på att fatta beslut, för att balansera mitt känsloliv och hålla mitt humör uppe, för optimal motorik, för att bli snygg, slippa bli förkyld och för att leva längre.

Frågor på det?

 

 

Ditt individuella sömnbehov

Social jetlag
Detta är något du kan drabbas av om du tvingas, eller tvingar dig själv, in i fel sömn- mönster på grund av de krav som samhället och omvärlden ställer på oss. Som exempel kan nämnas att 25 procent av oss lägger sig sent på grund av ett socialt tryck, sna- rare än av att vi inte är trötta. 60 procent av alla människor antas lida av social jetlag i någon form, och bara 13 procent har ett biologiskt tidssystem som är helt i fas med det sociala.

Sömntryck
Tiden vi är vakna bygger upp ett sömntryck, som varierar rejält från person till person. Gemensamt för oss alla är att sömntrycket kräver återhämtning i form av sömn, men även där varierar mängden sömn vi behöver för att, så att säga, ”lätta på trycket”.

Tuppluren
Tuppluren är en underskattad väg till återhämtning. För den som är ovan kan övning krävas; den som ofta tar en tupplur mitt på dagen blir allt bättre på att somna och vakna.

Sex minuters powersömn har visat sig förbättra vår förmåga att minnas sådant vi lärde oss strax innan. Tio minuter skapar en kraftfull återhämtning. Den optimala tidpunkten för en tupplur inträffar för de allra flesta kring 15-tiden på dagen.

Men… Alltför långa tupplurar riskerar att göra oss trötta och svårväckta. De flesta har svårt att komma igen snabbt om de tupplurar mer än 25 minuter i sträck. För vissa kan det då istället vara bättre att sova i hela 90 minuter; då har man chansen att gå ur djupsömnen och in i den ytligare så kallade REM-sömnen, ett vanligt sätt att vak- na upp även på morgonen. Har du svårt att somna på kvällen, undvik tupplurar.